Radon och dess hälsorisker

Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det enda sättet att upptäcka det är att mäta.

UAMS är medlem i Svensk Radonförening.

 

Risken för lungcancer från radon i inomhusluft

Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Det är alfastrålningen som avges vid sönderfallet av radondöttrar som är skadlig och kan orsaka lungcancer. Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Även andra organ i kroppen får en stråldos från radon men risken för skada är mindre.

 

Radonkällor

Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Beroende på varifrån radonet kommer och på hur hög halten är finns sedan ett antal åtgärder för att sänka den.

 

Markradon

Den luft som finns i jorden har alltid hög radonhalt - från 5 000 till 2 000 000 Bq/m³. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus, kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset. Så gott som alla kommuner har låtit undersöka radonsituationen och har kartor som visar områden med hög, normal eller låg risk för radon. Men om stora mängder jordluft läcker in finns alltid risk för höga radonhalter inomhus. Därför bör man mäta radon i alla bostäder med markkontakt.

 

Radon från byggnadsmaterial

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong däremot, avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975. Har det använts i både inner- och ytterväggar samt bjälklag, kan det orsaka radonhalter på upp till 1000 Bq/m³.

 

Radon i hushållsvatten

Allt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon. Ytvattentäkter, som sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon alls. Vatten med radonhalter högre än ett par hundra Bq/l förekommer i brunnar borrade i berg, samt i kallkällor och grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berget. Kommunalt vatten renas innan det går ut till hushållen och innehåller därför mycket sällan höga radonhalter. När man använder radonhaltigt vatten i hushållet avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En grov tumregel är om radonhalten i vattnet är 1000 Bq/l ger bidraget till inomhusluften upphov till en radonhalt på ca 100 Bq/m³.

 

 

Radonmätning

Försäkra dig om att du inte bor farligt. Mät!

SSM uppskattar att det finns närmare 500 000 bostäder i Sverige som har radonhalter över 200 Bq/m³. Av dessa har man upptäckt ca 40 000 och ca 25 000 är åtgärdade. För att hitta och åtgärda alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m³ behövs mätningar i så gott som alla småhus och alla lägenheter med markkontakt eller med blå lättbetong.

 

Gränsvärden och riktvärden radon i luft

200 Bq/m³ är den högsta radonhalten i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål.


Värdet på arbetsplatser, för annat arbete än underjordsarbete är 0,36 x 106 Bq h/m3 och år. Detta motsvarar en radonhalt på ca 200 Bq/m3 vid en årsarbetstid på 1800 timmar, det vill säga normalt heltidsarbete.

 

Ta reda på varifrån radonet kommer

Om du konstaterat förhöjda radonhalter i ditt hus måste du ta reda på var radonet kommer ifrån, för att kunna åtgärda problemet på rätt sätt. Sådana mätningar kan utföras ganska snabbt av våra konsulter. Med hjälp av mätinstrument avgör vi om radonet kommer från byggnadsmaterialet. Vi kan också mäta var eventuell jordluft läcker in i huset. Med dessa mätningar, våran kunskap och erfarenhet som grund föreslår vi sedan åtgärder som sänker radonhalten under riktvärdet, 200 Bq/m³.

 

Radonbidrag

Regeringen har beslutat att bidraget för radonsanering ska försvinna. Bidraget upphör att gälla vid utgången av 2014. Din ansökan om radonbidrag måste vara inkommen till länsstyrelsen senast den 31 december 2014. Därefter är det för sent att söka bidraget. Mer information om radon hittar ni på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.

 

 

Vill du veta mer, kontakta oss gärna så hjälper vi dig