Fukt, mögel och våtrum – ett problem som aldrig tar paus

Fukt, mögel och våtrum är fortfarande en av de absolut vanligaste orsakerna till byggskador i svenska bostäder. Trots tydliga branschregler, bättre material och mer kunskap ser vi varje år badrum som byggs fel från början – eller renoveras utan tillräcklig förståelse för hur vatten faktiskt beter sig i en konstruktion.

Hos UAMS möter vi detta dagligen. Ofta börjar det med en svag lukt, en fog som släpper eller ett golv som känns ovanligt kallt. Under ytan finns då redan en fuktskada som fått arbeta i tysthet under lång tid.

År 2026 är kraven tydligare än någonsin. Inte för att reglerna blivit krångligare, utan för att konsekvenserna av fel har blivit dyrare, både ekonomiskt och hälsomässigt.

Vad menas egentligen med byggnormer för våtrum?

När man pratar om byggnormer i våtrum handlar det inte om en enda regelbok. Det är en kombination av lagkrav, branschregler och praktisk erfarenhet.

Grunden finns i Boverkets byggregler (BBR), som anger funktionskrav för fuktsäkerhet. Där står bland annat att byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell tillväxt.

Utöver detta finns branschregler som Säkra våtrum, framtagna av GVK. De beskriver i detalj hur tätskikt, golvlutningar, genomföringar och material ska utföras i praktiken.

För arbetsmiljö, sanering och hantering av mögel, asbest eller andra hälsofarliga ämnen är Arbetsmiljöverkets föreskrifter centrala. Mer information finns hos Arbetsmiljöverket:
https://www.av.se/

Våtzoner – den vanligaste missuppfattningen vi ser

Ett badrum är inte ett homogent utrymme ur fuktsynpunkt. Det delas in i olika våtzoner, där kraven varierar kraftigt.

• Våtzon 1 omfattar dusch, badkar och ytor som regelbundet utsätts för vatten.
• Våtzon 2 är övriga ytor i badrummet där fukt förekommer, men mer sporadiskt.

Ett av de vanligaste felen vi ser är att tätskikt, lim och skivmaterial inte anpassas efter rätt zon. Resultatet blir ofta att vatten vandrar bakom kakel, ner i golvkonstruktionen och vidare ut i bjälklag eller betongplatta.

Tätskikt – mer än bara ett lager plast

Tätskiktet är våtrummets viktigaste skydd, men också den mest missförstådda delen.

Ett korrekt utfört tätskikt ska:

• Vara sammanhängande utan avbrott
• Vara kompatibelt med underlaget
• Klara rörelser i konstruktionen
• Vara korrekt anslutet till golvbrunn och genomföringar

I verkligheten hittar vi ofta:

• Felaktigt monterade manschetter
• Spruckna hörn
• Tätskikt som perforerats vid eftermontering

Detta är sällan synligt ovanifrån. Skadan upptäcks först när lukt, missfärgningar eller mikrobiell påväxt redan är ett faktum.

Ventilationens avgörande roll i våtrum

Även ett perfekt tätskikt kan fallera om ventilationen är bristfällig. Fukt som inte ventileras bort letar sig alltid till svagaste punkten.

I äldre fastigheter ser vi ofta:

• Självdrag som inte räcker till
• Tilluft som saknas
• Frånluftsfläktar som är underdimensionerade

Konsekvensen blir hög luftfuktighet, kondens och långsam uttorkning efter dusch. Med tiden ökar risken för mögel i både ytskikt och bakomliggande konstruktioner.

När våtrumsskador blir ett dolt problem

En våtrumsskada är sällan plötslig. Den utvecklas långsamt.

Vanliga scenarion vi möter:

• Badrum som renoverats för 10–15 år sedan utan dokumentation
• Golvbrunnar av äldre modell som inte klarar dagens krav eller är felaktigt installerade
• Betongplattor där fukt vandrar upp underifrån

I många fall kombineras problemen med organiskt material i golvkonstruktionen, vilket skapar perfekta förhållanden för mögel.

Mätmetoder och utredning i praktiken

När misstanke finns krävs mätning, inte gissning.

En professionell fuktutredning omfattar ofta:

• Indikativa fuktmätningar
• Hålmätning i konstruktion
• Luktkartläggning
• Bedömning av material och riskkonstruktioner

Målet är inte bara att konstatera att en skada finns, utan att förstå varför den uppstått. Utan den analysen riskerar man att bygga in samma problem igen.

Åtgärder – från sanering till långsiktiga lösningar

När skadan är konstaterad måste åtgärderna anpassas efter konstruktion och användning.

I vissa fall räcker:

• Rivning av ytskikt
• Uttorkning
• Återuppbyggnad enligt gällande regler

I andra fall krävs mer långsiktiga lösningar, som ventilerade golv, särskilt i platta-på-mark-konstruktioner där markfukt är en del av problemet.

Regelverk och ansvar – vad gäller 2026?

År 2026 är dokumentation och spårbarhet viktigare än någonsin. Utförande enligt branschregler ska kunna styrkas, inte bara påstås.

Fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och privatpersoner förväntas i högre grad förstå sitt ansvar. Mer vägledning finns hos Boverket:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/fuktsakerhet/badrum-och-andra-vatrum

När det är dags att ta nästa steg

Fukt, mögel och våtrum är inget man ska vänta med. Ju tidigare problemen identifieras, desto mindre blir ingreppet – och kostnaden.

Om du upplever lukt, återkommande fukt, misstänker brister i ett badrum eller står inför en renovering, är det klokt att ta hjälp tidigt. En korrekt bedömning kan vara skillnaden mellan en kontrollerad åtgärd och en omfattande byggskada.

Ta kontakt om du vill ha en professionell besiktning, rådgivning eller hjälp att hitta rätt lösning för just din fastighet. Formuläret nedan är första steget.