Utredningar & besiktningar
Sanering(shjälpmedel) & isolering
Fuktproblem
Mögelproblem
Radon
Ventilerade golv
Vanliga frågor & kontakt
Mögellukt utan synligt mögel är ett vanligt tecken på att fukt eller mikrobiell påväxt finns dold någonstans i byggnaden. Lukten kan komma från material under golvet, bakom en vägg, inne i en bjälklagskonstruktion eller från en tidigare vattenskada som aldrig blev ordentligt utredd. Det svåra är att lukten ofta rör sig med luftströmmarna och därför kan kännas på en helt annan plats än där själva skadan finns.
Många fastighetsägare börjar med att vädra, tvätta ytor eller kontrollera ventilationen. Det kan tillfälligt minska lukten, men om orsaken finns inne i konstruktionen kommer problemet vanligtvis tillbaka. För att hitta en dold skada krävs därför mer än ett snabbt fuktprov eller en okulär kontroll. Man behöver förstå byggnadens konstruktion, följa luftens rörelser och stegvis ringa in varifrån lukten kommer.
Lukten från en fuktskadad byggnad beskrivs ofta som jordig, unken, källaraktig eller stickande. Ibland påminner den om gamla kläder, blöt kartong, jordkällare eller ett sommarhus som stått stängt länge.
Alla upplever dock inte lukten på samma sätt. En person kan känna den direkt när han eller hon kommer in i byggnaden, medan den som bor eller arbetar där dagligen knappt märker någonting. Luktsinnet vänjer sig snabbt.
Det är också viktigt att känna till att det inte alltid är möglet i sig som luktar. Fukten kan orsaka kemiska reaktioner i lim, plastmattor, träskyddsmedel och andra byggnadsmaterial. Resultatet kan bli emissioner som upplevs som mögellukt trots att synlig mögelpåväxt saknas.
Arbetsmiljöverket beskriver hur vatten- och fuktskador kan orsaka både mögelväxt och flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial. Även en äldre skada som har torkat kan fortsätta att påverka inomhusmiljön.
Mögel behöver inte växa på rummets synliga ytor. I moderna och renoverade byggnader finns många täta skikt där fukt kan stängas in utan att problemet märks från början.
Vanliga platser för dolda skador är:
En mindre läcka kan pågå länge innan den blir synlig. Vatten kan dessutom följa rör, reglar, skivskarvar och andra delar av konstruktionen. Fläcken som till slut syns behöver därför inte ligga direkt under läckan.
Boverket framhåller att fukt är en vanlig orsak till fel, brister och skador i byggnader och att problemen kan påverka både människors hälsa och byggnadens beständighet.
I praktiska fuktutredningar finns vissa situationer som återkommer.
En unken lukt känns tydligast längs en yttervägg eller golvlist. Ytan ser torr och ren ut, men när listen tas bort blir lukten starkare. Orsaken kan vara fukt i syll, väggregel eller golvkonstruktion.
I hus med betongplatta kan lukt även transporteras från golvet och ut genom springan mellan vägg och golv. Det betyder inte alltid att skadan sitter exakt där lukten känns.
Lukten märks tydligast efter en semester, över en helg eller när ett rum hållits stängt. När byggnaden används och ventileras späds lukten ut, men orsaken finns kvar.
Detta är särskilt vanligt under sommaren när varm och fuktig uteluft kommer in i kalla källare, krypgrunder och andra svala utrymmen. När luften kyls stiger den relativa luftfuktigheten, vilket kan skapa gynnsamma förhållanden för mikrobiell påväxt.
Ett nytt golv kan ibland dölja en gammal skada. Om det tidigare funnits fukt i betong, spånskiva, lim eller trä kan lukten börja leta sig upp genom fogar och anslutningar.
I andra fall har renoveringen förändrat byggnadens lufttäthet. När gamla ventiler tätas, nya fönster monteras eller golvkonstruktionen byggs om kan luft börja sugas från tidigare opåverkade delar av huset.
Lukten känns bara i ett sovrum, kontor eller förråd. Då är det lätt att anta att skadan finns i just det rummet. Men rummet kan ligga i undertryck och dra in luft från en angränsande vägg, krypgrund, källare eller installationskanal.
Luftens väg måste därför undersökas innan man börjar riva.
En seriös utredning genomförs stegvis. Målet är inte bara att bekräfta att det luktar, utan att hitta källan, förstå skadeorsaken och avgränsa hur stor del av konstruktionen som är påverkad.
Utredningen börjar ofta med frågor:
Tidpunkten kan ge viktiga ledtrådar. En lukt som ökar efter kraftigt regn pekar åt ett håll. En lukt som är värst under varma sommardagar kan tyda på ett annat fuktförlopp.
Besiktningsmannen undersöker missfärgningar, svällningar, sprickor, lösa golv, avvikande fogar och andra tecken på att material har utsatts för fukt.
Luktbedömningen görs systematiskt i olika rum och vid anslutningar mellan byggnadsdelar. Det kan vara värdefullt att stänga dörrar eller tillfälligt förändra ventilationen för att se hur lukten förflyttar sig.
En mänsklig luktbedömning är subjektiv, men kan vara mycket användbar när den kombineras med byggnadsteknisk kunskap och mätningar.
Med en fuktindikator kan man söka efter avvikande områden i exempelvis golv och väggar. Instrumentet visar framför allt skillnader mellan olika mätpunkter.
En hög indikation betyder inte automatiskt att det finns mögel. Metall, ledningar, materialtjocklek och olika underlag kan påverka resultatet. Mätningen används därför för att hitta områden som behöver undersökas närmare, inte som ett slutligt bevis.
När ett misstänkt område hittats kan man behöva mäta inne i konstruktionen. Det kan innebära att man borrar ett mindre hål eller öppnar en begränsad del av golvet eller väggen.
Beroende på konstruktionen kan utredningen omfatta:
Mätmetoden måste väljas efter materialet. Ett instrument som fungerar för trä ger inte automatiskt ett tillförlitligt svar i betong, isolering eller puts.
Lukten följer ofta luften. Därför behöver man kontrollera tryckförhållanden, tilluft, frånluft och möjliga läckagevägar.
Rökpenna, spårgas eller andra metoder kan användas för att se om luft dras in från golv, väggar, schakt eller grundkonstruktion. I större byggnader kan man även behöva mäta luftflöden och tryckskillnader.
Boverket beskriver ventilation som det vanligaste sättet att förbättra luftkvaliteten, men ventilationen måste fungera tillsammans med byggnaden. En ökad frånluft kan i vissa fall förvärra luktproblemet genom att mer förorenad luft sugs in från en skadad konstruktion.
När mätningar och luftundersökningar pekar mot ett visst område kan en riktad provöppning göras. Då öppnar man bara den del som behövs för att kontrollera materialens skick.
Det kan handla om att lyfta en golvbräda, ta bort en golvlist, öppna ett mindre hål i en vägg eller inspektera genom en befintlig öppning.
Provöppningen gör det möjligt att:
Det är ofta först vid provöppningen som skadebilden blir tydlig.
Luftprov förekommer, men resultatet måste tolkas försiktigt. Halten mögelsporer i luften varierar beroende på årstid, ventilation, städning, aktivitet i lokalen och utomhusluftens innehåll.
Ett normalt luftprov utesluter därför inte att det finns en dold skada. Möglet kan växa inne i en tät konstruktion utan att stora mängder sporer når rumsluften vid provtagningstillfället.
På samma sätt betyder ett förhöjt värde inte alltid att byggnaden har en omfattande dold skada. Sporer kan komma in utifrån, särskilt under delar av året.
Materialprov från en misstänkt byggnadsdel ger ofta mer direkt information än ett fristående luftprov. Provtagning ska dock ses som en del av den byggnadstekniska utredningen, inte som en ersättning för den.
Luktborttagning, ozonbehandling, luftrenare och doftprodukter kan minska eller maskera lukten under en period. De löser däremot inte problemet om fuktskadat material finns kvar.
En hållbar åtgärd behöver normalt omfatta fyra delar:
Att behandla luften utan att åtgärda konstruktionen är ungefär som att torka golvet utan att stänga av den läckande ledningen.
Åtgärden beror på skadeorsak, konstruktion och material.
Porösa material som isolering, gipsskivor, spånskivor och vissa träbaserade skivor behöver ofta tas bort om de har tydlig mikrobiell skada. Täta eller hårda ytor kan i vissa fall rengöras, men bedömningen måste göras från fall till fall.
Arbetet kan bland annat omfatta:
Saneringen ska inte börja innan orsaken till fukten är klarlagd. Annars finns en tydlig risk att samma problem återkommer.
I arbetslokaler behöver fastighetsägaren och arbetsgivaren dessutom ta hänsyn till arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket påpekar att byggnadsrelaterade besvär kan bero på en kombination av fukt- och mögelskador, emissioner, bristande ventilation och andra faktorer.
Mer information finns hos Arbetsmiljöverket om mögel och andra mikrobiologiska hälsorisker och hos Boverket om fukt och inomhusmiljö.
När mögellukten är tydlig är det förståeligt att man vill börja öppna golv och väggar direkt. Men en bred och osystematisk rivning kan bli både dyr och missvisande.
Den kan dessutom sprida damm och partiklar från skadade material till resten av byggnaden.
Ett bättre arbetssätt är att först samla information, göra indikerande mätningar, analysera luftströmmarna och därefter genomföra riktade provöppningar. På så sätt kan skadan avgränsas och rätt åtgärd planeras innan ett större ingrepp påbörjas.
Det minskar risken för att friska konstruktioner rivs samtidigt som den verkliga skadan lämnas kvar.
En återkommande mögellukt är en signal som bör undersökas även om väggar, golv och tak ser fina ut. Ju tidigare orsaken hittas, desto större är möjligheten att begränsa både skadan och kostnaden.
UAMS hjälper bostadsägare, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och verksamheter att utreda misstänkta fukt- och mögelproblem. Genom byggnadsteknisk kontroll, fuktmätning, undersökning av luftströmmar och riktade provöppningar går det att lokalisera skador som inte syns från rummet.
Fyll i formuläret nedan om du känner en avvikande lukt, misstänker en dold fuktskada eller behöver hjälp med att bedöma nästa steg. En tidig utredning ger ett betydligt bättre beslutsunderlag än att vänta tills skadan blir synlig.
